Hur klarar sig Sveriges digitala infrastruktur när krisen kommer?

I en tid då Sverige är mer uppkopplat än någonsin blir det tydligt hur beroende vi är av vår digitala infrastruktur. När störningar i nätet uppstår påverkas allt från vår uppkopplade vardag till samhällskritiska funktioner. Hur klarar vi oss när en kris uppstår?

Vad händer när nätet slocknar?

Sverige är ett av Europas mest digitaliserade länder. Nästan varje del av vårt samhälle bygger idag på att internet fungerar. Allt från sjukvård, banktjänster och transport till energi, logistik och kommunikation är beroende av stabil uppkoppling. Digitaliseringen har gjort vardagen snabbare och enklare, men den har också gjort oss mer sårbara.

När nätet slocknar handlar det inte längre om buffrande TV-serier eller videomöten som krånglar. Det handlar om journalsystem som inte går att nå, butiker som inte kan ta betalt och postutlämning som måste ställas in. År 2025 är internet inte längre en bekvämlighet. Det är en grundläggande samhällsfunktion som vi inte är rustade att klara oss utan under någon längre tid.

När nätet faller drabbas hela samhället

GlobalConnects rapport om den digitala infrastrukturen i Norden visar hur snabbt ett avbrott slår igenom i flera sektorer. Rapporten beskriver vad vi kan förvänta oss om nätet ligger nere för länge.

Vid avbrott upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott mellan åtta och sexton timmar uppstår längre störningar till följd av exempelvis cyberattacker, elnätsproblem eller fel i nätens styrning. Flera sektorer får driftstörningar, samordningen mellan myndigheter och företag försvåras och backup-system börjar fallera.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan samhället drabbas av omfattande konsekvenser. Koordinerade cyberangrepp eller sabotage mot fysisk infrastruktur kan leda till systemhaverier där kommunikation, energi, transporter och finanssektorn lamslås.

Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart. Du kan ta del av rapporten här.

Därför klarar fiber krisen bättre än andra tekniker

När man granskar hur olika uppkopplingslösningar fungerar under press blir det tydligt att fiber klarar sig bäst. Det beror på två huvudorsaker. Dels är tekniken mer skyddad mot störningar som kan påverka anslutningen utifrån, dels är den byggd på en fysisk struktur som är betydligt mer motståndskraftig än trådlösa alternativ. Tillsammans gör detta att fiber fortsätter leverera stabilitet, prestanda och säkerhet när andra tekniker börjar fallera.

Högre kapacitet
Fiber är också den teknik som hanterar störst kapacitet. Vid situationer där många är uppkopplade samtidigt, exempelvis när många söker efter nyheter och information, fortsätter fiber att leverera hastighet och svarstid utan att tappa kvalitet. Mobilnät kan ge höga topphastigheter under ideala förhållanden, men radiospektrumet som delas mellan användarna gör nätet mer känsligt för överbelastning.

Lägre elförbrukning
Vid en kris får man även räkna med att annan infrastruktur hotas, som exempelvis elnätet. Just därför är fiber det bästa alternativet, då det krävs mindre energi att driva ett fibernät än ett mobilnät. Det gör det möjligt för operatörer att hålla fibernätet igång längre vid strömavbrott med hjälp av batteri och reservkraft. Mobilnätens många basstationer kräver betydligt mer el och är därför svårare att upprätthålla under samma förhållanden.

Mindre sårbar mot sabotage och störningar
Fiber är också mer motståndskraftigt mot både avsiktlig och oavsiktlig påverkan. Sabotage är svårare att genomföra eftersom kablarna ligger skyddade under mark och kan övervakas i realtid, vilket gör det lättare att upptäcka avvikelser tidigt. Fiber påverkas dessutom i mycket liten utsträckning av oavsiktliga störningar som väder, radiosignaler eller hög belastning i etern, något som snabbt kan försämra mobilnätens funktion. För allt från sjukhusdata och trygghetslarm till betalningar och styrsystem är fiber därför den säkraste och mest pålitliga tekniken.

5G ett viktigt komplement, men står inte på egna ben

Mobila tekniker som 5G fyller en viktig funktion i ett modernt samhälle. De erbjuder mobilitet och gör det möjligt att snabbt etablera uppkoppling på platser där fiber saknas eller är svår att bygga ut. För blåljusaktörer och verksamheter i fält är 5G ett värdefullt stöd som ger uppkoppling där fast infrastruktur inte är praktiskt möjlig.

Men i krissituationer blir mobilnätens begränsningar tydliga. Kapaciteten delas mellan alla användare i området och belastningen kan snabbt öka vid större händelser. Kvalitet och räckvidd påverkas även av terräng, bebyggelse och radiosignaler i omgivningen. Mobila nät bygger dessutom på fiber i grunden, men den sista sträckan ut till användaren sker med radiovågor och är därför mer känslig för störningar och påverkan.

Fiber, den självklara grundbulten i ett uppkopplat samhälle

När man lägger ihop alla faktorer blir bilden tydlig. Fiber ger stabilitet, kapacitet, energieffektivitet och säkerhet till det digitala samhället. Det är den teknik som klarar att hålla kommunikationen igång när samhället pressas och andra lösningar inte räcker till.

Sveriges digitala utveckling fortsätter i snabb takt. Sjukvård på distans, industriell automation, AI-tjänster, smarta elnät och moderna trygghetslösningar kräver en uppkoppling som fungerar dygnet runt. GlobalConnect fortsätter att investera i och utveckla fibernätet som gör denna utveckling möjlig och som kopplar upp både människor, företag och samhällsviktiga funktioner.

Fiber är därför inte bara det självklara valet för snabba internethastigheter. Det är en investering i trygghet, stabilitet och ett fungerande samhälle. När det verkligen gäller är det fiber som står kvar.